Oktober 2012
Ny livscykelanalys klar.
SDAB har låtit genomföra en livscykelanalys för tre olika områden där klippta däck används. Det är konstgräsplaner, ridbanor och sluttäckning av deponier. Undersökningen har utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Läs mer
Oktober 2012
Miljötänk i granulatfabriken.
Ragn-Sells granulatfabrik i Heljestorp invigdes den 1 juni. Nu körs den i treskift och produktionen är i full gång.
Läs mer
April 2012
Arbete med standard startat.
Nu har arbetet kommit igång med europeisk standardisering av däck. En teknisk specifikation finns redan men den är inte lika långtgående som en CEN**-standard. Vid ett startmöte i Milano beslutades hur arbetsgrupperna ska se ut och arbetsprogrammet för den tekniska kommittén.
Läs mer
April 2012
Projekt gummiasfalt går vidare.
–Vi tror på konceptet och alla utvärderingar vi gjort är positiva, säger Mats Wendel som är ansvarig projektsponsor. Projektet, som startade 2007, drivs vidare bland annat för att vi ska få en ännu bättre uppfattning om slitageegenskaperna. Vägbanorna måste ha använts en tid för att vi ska kunna göra en korrekt utvärdering.
Läs mer
Oktober 2011
Däckrazzia - förebyggande säkerhetsarbete.
Däckrazzia är ett samarbete mellan Polisen, NTF, Bilprovningen, Däckbranschen och Trafikverket. Målet är att öka bilisternas kunskap om betydelsen av rätt mönsterdjup och lufttryck i däcken. Vi har varit med på en av de två razziorna som anordnades på Gotland.
Läs mer
Oktober 2008
Bildäck återvinns med ny teknik
Det europeiska Pyrolys-projekt, som vi medverkat i har avslutats. Svårigheterna med att kommersialisera de produkter man erhåller när uttjänta däck pyrolyseras har belysts ur många synvinklar.
Läs mer
Mars 2007
Uttjänta däck en resurs
Tommy Edeskär vid Luleå Tekniska Universitet har doktorerat i hur klippta däck kan användas som konstruktionsmaterial. En stor del av de ca 70 000 ton däck som varje år lämnas till återvinning klipps ner och används som bränsle, främst inom cementindustrin.
Läs mer
Mars 2006
Miljöbelastningsstudie av ohändertagande av uttjänta däck
IVL Svenska Miljöinstitutet AB har haft SDABs uppdrag att med hjälp av livscykelanalys (LCA) jämföra miljöpåverkan av sex olika scenarier för återvinning av däck. Projektet har bedrivits under 2004-2005.
Läs mer
|
Ny livscykelanalys klar - Oktober 2012
SDAB har låtit genomföra en livscykelanalys för tre olika områden där klippta däck används. Det är konstgräsplaner, ridbanor och sluttäckning av deponier. Undersökningen har utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet.
För testerna av konstgräsmatta har jämförelser gjorts mellan att använda uttjänta däck och nytillverkat gummimaterial. Däckgranulat i en konstgräsplan ger ett signifikant lägre utsläpp av klimatgaser än de nyproducerade materialen som jämfördes med. För andra miljökategorier, tex försurning och övergödning, är slutsatsen densamma. Grunden för dessa resultat är att man nyttiggör återvunnet material istället för att nytillverka från jungfruliga råvaror.
Gränsvärdena för hur mycket miljöfarliga ämnen metaller och andra materialen får laka ut underskrids för alla undersökta material.
På ridbanor används däckklippen som sviktlager i konstruktionen för att få ett mer skonsamt underlag för hästen. Resultaten visar på viss miljöpåverkan, men idag finns inga alternativ som är realistiska.
När en deponi ska sluttäckas kan man välja att göra det med antingen stenkross eller med klippta däck. När alla delar av processen är inräknade finner man att båda metoderna ger likvärdiga utsläpp av klimatgaser. Laktester som gjorts i andra sammanhang visar att väldigt små mängder utlakas och det är ingen miljömässig skillnad på de båda materialen.
Miljömässigt bra alternativ
- Efter att ha studerat de resultat vi kommit fram till kan jag inte se att däckgranulat kan vara sämre ur miljösynpunkt än alternativa material, säger Tomas Rydberg projektansvarig på IVL. De flesta metaller finns inte ens i mätbara halter, så metallaspekten är inte relevant. Den något högre halten av PAH-rester i konstgräsplaner jämfört med nytillverkat material kommer på sikt att minska än mer, eftersom PAH-oljor sedan något år inte längre används vid tillverkning av nya däck.
Läs hela rapporten som pdf-fil, 2,26 MB
Tillbaka |
Miljötänk i granulatfabriken - Oktober 2012
Ragn-Sells granulatfabrik i Heljestorp utanför Vänersborg invigdes den 1 juni.
- Hela våren har vi gjort testkörningar för att vara säkra på att allt skulle fungera perfekt när vi tog anläggningen i drift, berättar Peter Johansson som är produktionsansvarig. Nu kör vi i treskift och produktionen är i full gång.
- Det finns ett klart intresse av däckgranulat på marknaden och vi jobbar för att hinna leverera till alla som vill köpa. Stora volymer går åt till alla kommuner som anlägger konstgräsplaner både i Sverige och Norge. Till en fotbollsplan går det åt 100-110 ton granulat. Andra användare är de entreprenörer som jobbar med gummiasfalt.
Ett lite udda användningsområde är i kulfång på skjutbanor. Gummit inte bara bromsar upp hastigheten på kulorna, det ger också möjlighet till att sortera ut blykulorna så de slipper hamna i naturen.
- Tidigare har kunderna varit tvungna att köpa materialet ute i Europa. Nu blir det kortare transporter och därmed mindre miljöpåverkan. Eftersom vi har närmare till kunderna får vi också möjlighet till tätare dialog om kvaliteter och andra aspekter på produkten.
- Allt vi håller på med i vår verksamhet har i grunden en miljöaspekt. Det är viktigt att ta tillvara på jordens resurser, att återvinna material när det är möjligt och förfina värdet av materialet. Fortfarande finns det mycket att göra. Det sporrar mig!
Fabriken kommer att kunna producera ca 20 000 ton gummigranulat i tre olika fraktioner per år när driften är i full gång. För att klara produktionen har 20 nya arbetstillfällen skapats.
Tillbaka |
Arbete med standard startat - April 2012
- Nu har vi äntligen kommit igång igen efter att arbetet legat i träda i ett och ett halvt år. Det glada utropet kommer från Per Forsberg, som är projektledare på SIS*, och handlar om europeisk standardisering av däck. En teknisk specifikation finns redan men den är inte lika långtgående som en CEN**-standard.
- Fördelen med en standard är att alla fakta kring materialet blir tydliga för kunden, fortsätter Per. Det finns mycket osäkerhet kring den kemiska sammansättningen av däck, vilket förmodligen medför att en onödigt stor del av däcken går till förbränning. Däck består av ett värdefullt material som borde kunna användas till mycket mer än vad som görs idag.
Vid ett CEN** startmöte i Milano i januari i år deltog Lars Åman från SDAB, Tommy Edeskär från Luleå Tekniska Universitet och Per Forsberg från SIS. Där beslutades hur arbetsgrupperna ska se ut och arbetsprogrammet för den tekniska kommittén. Det är nu som regelverket sätts som är en pusselbit i hur bra standarden kommer att bli.
Under arbetets gång kommer experter att delta i arbetet att skriva standarderna. Alla deltagare i standardiseringen (SIS/TK 422 Återvunnet däckmaterial) kommer att få lämna sina synpunkter. Standarden måste följa alla nationella lagar. Hela processen fram till färdig publicerad standard kommer att ta omkring tre år.
- Ur ett miljöperspektiv är det här högintressant. I Sverige ingår SDAB, Ragn-Sells, Stena Metall och Volvo i kommittén. Engagemanget varierar mellan länderna beroende på ekonomiska förutsättningar och vilken industri man har.
*SIS Swedish Standards Institute
**CEN är den europeiska standardiseringsorganisationen
|
Trafikverkets projekt med gummiasfalt går som planerat - April 2012
–Vi tror på konceptet och alla utvärderingar vi gjort är positiva, säger Mats Wendel som är ansvarig projektsponsor. Projektet, som startade 2007, drivs vidare bland annat för att vi ska få en ännu bättre uppfattning om slitageegenskaperna. Vägbanorna måste ha använts en tid för att vi ska kunna göra en korrekt utvärdering.
- Just nu håller vi på att upphandla ett antal sträckor som ska beläggas i år. Planerna är att lägga ut mellan 20-30 000 ton, ungefär samma mängd som förra året.
- Hittills används materialet i första hand vid vägunderhåll, men för att det ska bli aktuellt vid nyinvesteringar krävs blandningsutrustningar med högre kapacitet än den som använts i Sverige.
I höst är det dags igen för världskonferensen om gummiasfalt som arrangeras vart tredje år. Denna gång arrangeras den i München. Trafikverket kommer att finnas med bland föreläsarna.
|
Däckrazzia - förebyggande säkerhetsarbete - Oktober 2011
Däckrazzia är ett samarbete mellan Polisen, NTF, Bilprovningen, Däckbranschen och Vägverket. Målet är att öka bilisternas kunskap om betydelsen av rätt mönsterdjup och lufttryck i däcken. Vi har varit med på en av de två razziorna som anordnades på Gotland.
- Det här är en förebyggande trafiksäkerhetsåtgärd som NTF samordnar för åttonde året berättar Anna Rönnle, verksamhetschef på NTF på Gotland. Däckbranschen står för kunskapen om däck och gör den tekniska kontrollen av mönsterdjup och lufttryck.
- Polisen är med i samarbetet och passar på att göra en sedvanlig kontroll av körkort, nykterhet och att allt står rätt till med bilen, berättar Pelle Setterwall från Gotlandspolisens trafikavdelning. När vi är klara erbjuds bilisten en kontroll av sina däck.
- De allra flesta tackar ja till att få däcken kontrollerade, säger Bosse Larsson från NTF, som varit med i många år. Det är bara någon har extra bråttom som säger nej.
- Vi får oftast positiv respons från förarna, säger Kicki Eliasson från däckbranschen. Hittills har vi haft en bil som hade dåligt lufttryck förmodligen på grund av pyspunkta, resten har varit utan anmärkning.
Preliminära resultat från årets Däckrazzia visar att andelen bilister som kör med slitna däck, det vill säga där mönsterdjupet är 3 mm eller mindre, har minskat i år igen. Även de som kör med för lågt lufttryck, under 1,6 bar, har blivit färre. Det är glädjande eftersom det bidrar till en säkrare trafikmiljö.
Men det är fortfarande en stor majoritet som inte kollar lufttrycket regelbundet. De kanske inte vet att rätt lufttryck ökar däckets livslängd.
Länk till www.dackrazzia.se |
Bildäck återvinns med ny teknik - Oktober 2008
Det europeiska Pyrolys-projekt, som vi medverkat i har avslutats. Svårigheterna med att kommersialisera de produkter man erhåller när uttjänta däck pyrolyseras har belysts ur många synvinklar. Inget hållbart eller konkret har kommit ut av projektet, utan vi upplever att svårigheterna kvarstår.
Vi hoppas istället att Scandinavian Enviro Systems, som byggt en pilotanläggning i Göteborg, ligger närmare en process som genererar nya potentiella råvaror, som kan säljas på marknadsmässiga villkor.
Återskapar råvaror
De har utvecklat en ny teknik som bygger på termisk uppvärmning. Däcken hettas upp snabbt i 600 grader i ett stängt syrefritt kärl. Jämfört med andra metoder går det åt mindre energi och kvaliteten på de ämnen som fälls ut är högre.
- Man kan likna processen vid att baka bullar baklänges, berättar Ola Ekman VD på Scandinavian Enviro Systems. Vi återvinner råvaran som en gång tillfördes när däcken producerades. Och kvaliteten blir hög. Kimröken håller industristandard, delar av oljan håller så hög kvalitet att den kanske klassas som grön olja och får skattefrihet.
- Nu testar vi tekniken i full skala efter 14 års forskning. Vi har samarbete med flera svenska företag som är intresserade av att köpa råvarorna. Om allt går enligt planerna kommer vår fabrik att stå färdig under nästa år.
- Den här tekniken kan även används för återvinning av råvaror i allt organiskt material som till exempel blandplast och elektronik.
Framtiden ser spännande ut.
Tillbaka |
Uttjänta däck en resurs - Mars 2007
Tommy Edeskär vid Luleå Tekniska Universitet har doktorerat i hur klippta däck kan användas som konstruktionsmaterial. En stor del av de ca 70 000 ton däck som varje år lämnas till återvinning klipps ner och används som bränsle, främst inom cementindustrin. Men däckmaterialet har många egenskaper som gör det intressant även i andra sammanhang. De har låg densitet, hög elasticitet, låg styvhet, hög dränerande och hög värmeisolerande förmåga.
– Jag har beskrivit och utvärderat däckklippet som anläggningsmaterial ur både teknisk och miljömässig synvinkel, berättar Tommy Edeskär. I laboratorium har jag undersökt tekniska egenskaper med fokus på packning och kompression. En vägkonstruktion har byggts med däckklipp som lättfyllnads- och tjälisoleringsmaterial. Den har utvärderats under 4 år.
Slutsatser av studierna är att de metaller som främst lakar ut är zink och järn och att lakningen av PAH och fenoler är låg. Från ett miljöperspektiv bör fokus flyttas från PAH mot organiska föreningar där kunskapsläget är lågt. Klippta däck har bl a använts som konstruktionsmaterial i dräneringslager i deponier, i travbanor och i paddockar. Användningen på travbanor och i paddockar är särskilt intressant eftersom det minskar belastningen på hästarnas ligament. Läs hela avhandlingen på: http://epubl.ltu.se/1402-1544/2006/index.shtml
Till avhandlingen
Tillbaka |
Miljöbelastningsstudie av ohändertagande av uttjänta däck - Mars 2006
IVL Svenska Miljöinstitutet AB har haft SDABs uppdrag att med hjälp av livscykelanalys (LCA) jämföra miljöpåverkan av sex olika scenarier för återvinning av däck. Projektet har bedrivits under 2004-2005.
Målsättning och omfattning
Livscykeln inleds med insamling av de uttjänta däcken. Tillverkningen av däck ingår alltså inte i cykeln. Alla råvaror, bränslen och elektricitet följs från uttaget i naturen. Den elproduktion som ingår i de olika scenarierna motsvarar det svenska genomsnittet.
Studerade miljöparametrar
Livscykelanalysen omfattar ett stort antal miljöparametrar, t ex naturresurser som råolja, naturgas, uran, kalksten, järnmalm m fl samt utsläpp som koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (Nox), metan, kolväten, tungmetaller m fl. Parametrarna har utvärderats med avseende på miljöeffekterna, växthuseffekt, försurning, övergödning och fotokemisk oxidantbildning. Dessutom studerades ett antal vattenutsläpp till följd av lakning i de olika applikationerna bl a avseende tungmetaller och PAH.
Slutsatser
I de flesta scenarier är det mer gynnsamt för miljön att använda uttjänta bildäck än "jungfruliga" material. Resultaten visar tydligt att "Återvinning i fotbollsplaner" är det bästa scenariot och "Förbränning i cementugn" är det näst bästa. Utsläppen av bly, nickel, krom och kadmium genom lakning ur däckmaterialet visar sig vara mindre än utsläppen av dessa ämnen från de material som däckmaterialet ersätter i de studerade applikationerna. Det innebär att när man använder däckmaterial i fotbollsplaner, på deponier och i bullervallar snarare minskar än ökar utsläppen jämfört med att använda EPDM i fotbollsplaner, singel på deponier och Leca i bullervallar. Det är ett oväntat och intressant resultat av analysen.
Vilka är fördelarna med att använda uttjänta däck?
Om man tar Sverige som exempel motsvarar ersättningen med uttjänta däck koldioxidutsläpp från driften av 8 000 bilar under ett år med en genomsnittlig körsträcka på 1 200 mil/år. Ser man på användningen av fossila resurser är motsvarande besparing 200 miljoner kWh per år. Det motsvarar energin för uppvärmning av cirka 6 000 villor med oljepanna. För en däckhandlare som levererar ca 20 ton däck per år motsvarar ovan angivna årliga miljövinst bilkörning tre fjärdedels varv runt jorden samt uppvärmning av två villor.
Ladda ner och läs hela rapporten» (pdf 437 kb)
Tillbaka |
|
